Historien om kollektivhuset

När kollektivhuset Påängen stod färdigt hösten 1984 och lägenheterna kunde tas i bruk, var det resultatet av mer än 3 års planering och samarbete mellan Örebro kommun, Riksbyggen och en grupp kollektivhusentusiaster.

Redan när det nya bostadsområdet Sörbyängen planerades under slutet av 70-talet hade kommunen startat brukarsamråd med studiecirklar och en referensgrupp .

Tanken på ett kollektivhus hade först dykt upp i en motion i fullmäktige och vintern 1980/81 sökte man personer till en referensgrupp för ett kollektivhus, som skulle ingå i Sörbyängens centrumanläggning tillsammans med skola, förskola mm.

I mars 1981 hade gruppen på ca 30 personer sitt första möte. Uppgiften var att utarbeta program för bostäder och gemensamma lokaler och diskutera vad kollektivboende kunde innebära och vilken verksamhet man ville ha i huset.

Man enades tidigt om att det  skulle finnas lägenheter med allt från 1 till 5 rum för att få en varierad sammansättning av boende. Ett viktigt önskemål var att insatsen inte skulle vara för hög, max 20  000 kr, så att många skulle ha möjlighet att välja kollektivt boende.

Tidiga önskemål var gemensamma lokaler för bl a matlag, liksom gästrum, flera tvättstugor i varje trapphus, odlingslotter, cykelförråd.

Under 1982 hade gruppen ett nära samarbete med arkitekten, Jan Mizersky, som arbetade fram program och ritningar för centrumanläggningen. Kollektivhuset fick 82 lägenheter, 4 gästrum och tvättstuga på varje våningsplan. De gemensamma lokalerna kom till genom att alla lägenheter blev c:a 10% mindre än en s k normallägenhet.

Under hösten 1982 upplöstes referensgruppen och en ny bildades, då med medlemmar som hade bestämt sig för att flytta in i det framtida kollektivhuset.

Den nya gruppens uppgift var att enas om inredning och användning av matsal och de övriga gemensamma lokalerna, några förslag var vävning, mörkrum, bastu, lekrum.

I stadsplanen från 1983 talas om ett hus ”innehållande 33 st servicelägenheter samt 51 st lägenheter utformade för ett kollektivt boende.” Där står också om målsättningen för stadsdelen ”att social integration och förvaltningsansvar för de boende skall kunna uppnås.”

3 juni 1983 togs det första spadtaget. Då hade 10 hushåll anmält sig till en speciell lägenhet, som man ju då endast kunde se på en ritning.

Under hösten bildades ett antal arbetsgrupper: dagisgruppen som arbetade med att inrätta ett föräldrakooperativt daghem, tidningsgruppen som gav ut Tidningen (den fick sedan namnet Lagerbladet), gårdsgruppen som lade ner ett stort arbete för att utforma vår trädgård enligt de boendes önskemål. En grupp arbetade fram förslag till stadgar för den kollektivhusförening, som bildades i juni 1984.

Under oktober till december det året gick flyttlassen till kollektivhuset, och ett nytt och spännande kapitel i husets historia började. De som flyttade in i det nya huset var alla intresserade av att delta i olika gemensamma aktiviteter. Under det första året startade tex gymnastik, motionsdans, träslöjd, 3 stycken matlag, en vävstuga  och ett fotolabb inreddes. Odlingslotterna och platser i växthuset fördelades. Det var lite av pionjäranda över de första åren och på de välbesökta stormötena diskuterades allt från inköp av gemensam skrivmaskin till byggande av en bagarstuga.

Bildgalleri från bygget 1983-1985:

 

Kollektivhuset idag

30 år efter första inflytt i huset är det mycket som är sig likt och mycket som anpassat sig efter nya behov. Noterbart är också att Stadsplanen från 1983 har omarbetats över tid och från 2005 började den nya planen för området ta form med småhus direkt framför vår centrumanläggning. HSBs höghus flyttades istället längre österut och annan höghusbebyggelse fick plats bortom småhusen.

De tidiga önskemålen om matlag, gästrum, flera tvättstugor i varje trapphus, odlingslotter och cykelförråd blev realiserade och finns kvar. Efter några år togs beslutet att bygga en ny och större gillestuga där boende inte skulle störas lika mycket av ljudet vid fester. Detta innebar också ett nytt och större kök som kunde användas vid fester och matlag. Den ursprungliga gillestugan används idag som klassrum av Sörbyängsskolan som också ligger i huset.

Matlagen har under årens lopp pendlat i popularitet men aldrig upphört. De har gått från tre under de första åren till ett under början av 2000-talet och på senare år tillbaka till två igen då det vegetariska matlaget startade om på nytt.

Kvar finns även innebandy en gång i veckan, vävrum och bastu (nu i anslutning till den nya gillestugan) medan fotolabb, föräldrakooperativt daghem och lekrum inte längre finns kvar. Nya tillägg är bland annat biljardrum, pingisbord, projektor och gemensamma filmkvällar.

Kommentera